Välkommen till Hamrekulla.se

  • Världsvattendagen – vikten av rent vatten
    ”– Nu regnar det bara en månad om året. Utan bevattning går det inte att odla, och då får mina barn inte alltid tillräckligt att äta, säger Mariam.” Så stod det i ett mejl jag fick från Läkarmissionen häromdagen inför Världsvattendagen, som är idag. Visste du att det finns en dag för vatten? Jag gjorde det inte förrän det här mejlet kom. Vad är Världsvattendagen? Världsvattendagen är en dag som är instiftad av FN för att sätta fokus på hur viktigt det är med färskvatten. Dagen firades första gången 1992 och enligt ”vattendag.org” så kom den till Sverige 2006. När jag fick höra om den här Världsvattendagen och läste lite mera så insåg jag hur mycket det är jag inte vet om vatten. Att vatten är livsviktigt, det vet jag såklart. Och som engagerad i olika hjälporganisationer har jag såklart sett att det finns många behov som kan kopplas till vatten. Bland annat så har jag läst om stackars mammor som tvingas ge sina barn smutsigt vatten. Detta trots att de vet att barnen kommer bli sjuka av det smutsiga vattnet. Men de har inget att välja mellan. Det är hemskt! Vatten påverkar allt liv Vatten är inte bara det vi dricker. Det finns i hav, sjöar och regn. Det styr hela ekosystem och påverkar både djur och människor över hela världen. För mig, som brinner för rättvisa, djur och natur, är det här svårt att se. Men vad kan jag som enskild människa göra? Jag kan knappast ensam åka runt i Afrika och borra en massa brunnar. Och jag ensam kan inte samtidigt åka runt och stoppa alla avskogningar av regnskog. Men jag kan samla kunskap så att jag själv lär mig mera. För kunskap verkar vara en sådan sak som internationella vattendagen jobbar med. Och när jag samlar kunskap så kan jag också dela den med andra. Och eftersom jag har den här bloggen och jag älskar att skriva, varför inte samla och organisera kunskapen som jag samlar på mig här? Planen är därför att detta inlägg är det första i en förhoppningsvis oändligt lång serie om vatten. Vatten i alla former. Jag kommer bland annat att samla kunskap om: osv. En resa mot att förstå vatten Jag tänker variera typen av inlägg: Exakt hur det kommer att utvecklas vet jag inte än. Det här är en resa där jag förhoppningsvis lär mig mer om vatten, och där frågorna kan förändras med tiden. Som det är nu är som sagt min kunskap bristfällig. Tack vare vattendagen fick jag till exempel lära mig att vi har något som heter ”Svenska Hydrologiska Rådet” (SHR). Vad de gör har jag ingen aning om. Så det måste jag undersöka i ett kommande inlägg. Och du är hjärtligt välkommen att följa med mig på en resa mot mera kunskap om vatten.
  • Tidlös hållbarhet – att stanna upp och se
    Jag tog en kort promenad i skogen nära oss en dag i somras. En helt vanlig runda, inget särskilt. Det är en sträcka jag ofta går. Men plötsligt fick jag syn på en liten fjäril som satt på en grankvist. Jag stannade upp och tittade på den en stund. Den satt alldeles stilla, nästan som om den också tog en paus från världen. Det var ett ögonblick som inte kostade något. Det krävde ingen planering, inga pengar, inget flyg, ingen konsumtion. Men det fyllde mitt hjärta. Den förgyllde min dag. Och den där lilla stunden mitt i skogen – den finns kvar i mitt minne än. Normalt glömmer jag sådant, men just den här lilla fjärilen stannade jag upp inför, och bestämde mig för att bevara minnet till en regnig höstdag. Just då hade jag även börjat med något jag kallar ”Glädjeglimtar”. Det går ut på att varje dag skriva ner något litet som ger glädje. Den där sommardagen i juni blev det fjärilen. Den blev en skatt jag kunde bära med mig – och fortfarande njuter av. Fjärilen kostade mig inget mer än promenaden dit. En promenad jag ändå skulle ha tagit. Det bästa är att minnen som detta inte heller kostar planeten något. Vi behöver med andra ord inte flyga till andra sidan jordklotet för att uppleva fantastiska saker som ger oss glädje länge. ⏳ När vi saktar ner lever vi mer hållbart Det är lätt att tro att livet måste fyllas med upplevelser som kräver resurser: resor, evenemang, inköp, nya prylar. Men det finns en annan väg. En som inte sliter på planeten – och som faktiskt ger mer tillbaka. Att sakta ner, vara närvarande, uppskatta det lilla – det är också en form av hållbarhet. Inte bara för jorden, utan också för vår inre balans. Så även om du kanske inte ser några fjärilar just idag, stanna upp och se dig omkring. Vad har du att spara i ditt minne att njuta av en lång tid? Kanske ett skratt från en vän eller en kram från någon du tycker om. När vi fyller våra dagar med stress, prestation och ständiga intryck känns det ofta som att tiden bara rusar. Men när vi stannar upp, byter perspektiv, gör något på ett nytt sätt – då händer något med vår tidsupplevelse. 🌎 En påminnelse i vardagen Vi behöver inte alltid mer. Ibland behöver vi bara se det vi redan har. Hållbarhet handlar förstås om återvinning, transporter, inköp – men det handlar också om att leva långsammare, rikare och närmare.Naturen har alltid funnits där. Det lilla livet också. Vi behöver bara vända blicken ditåt. Och ibland börjar det med en fjäril.
  • Syntet eller bomull – vad är mest hållbart?
    När jag började fundera mer på mina leggings, halkade jag oväntat in på något större: materialval i kläder generellt. Jag har alltid tänkt att bomull är bäst – för miljön, kroppen och känslan. Men ju mer jag läste och jämförde, desto tydligare blev det att det inte är så svartvitt. Så vad är egentligen mest hållbart – syntet eller bomull? Bomull – naturligt, men resurskrävande Bomull är ett naturmaterial, vilket innebär att det är biologiskt nedbrytbart. Det känns ofta mjukt mot huden och andas bra – och om det är ekologiskt odlat slipper man bekämpningsmedel och kemikalier. Men… Syntet – plast, men hållbart i längden? Syntetmaterial som polyester, polyamid (nylon) och elastan tillverkas av olja – vilket gör dem till plastprodukter. Inte särskilt naturligt alltså. Men… Så vad är bäst? Det beror på. Här är några saker jag kommit fram till: Min lösning: både och Efter att ha testat olika leggings har jag landat i att jag nog kommer använda både ekologisk bomull och syntet. Bomull känns ofta skönare mot huden. Syntet håller bättre – särskilt när jag jobbar, rör mig mycket eller behöver mobilficka. Det viktigaste är inte att alltid välja ”rätt” material. Det är att använda plagget, vårda det, och inte köpa mer än man behöver. Och just där – mitt bland mina leggings – började jag tänka helt nytt om hållbarhet.
  • Bambu istället för bomull – ett enkelt byte
    Jag har tidigare pratat mycket om enkla byten här på Hamrekulla, och jag kommer säkert att göra det ännu mer framöver.Några av de tidigare inläggen hittar du under kategorierna Medvetna val och Respekt för resurser. Idag vill jag lyfta fram ännu ett enkelt byte – ett val som kan göra mer skillnad än vi kanske tror.När jag inte skriver här på bloggen, driver jag Strumpbutiken.com, där jag säljer strumpor som hjälper användaren – till exempel stödstrumpor och diabetessockar.En annan viktig produktgrupp i butiken är strumpor gjorda av bambu. Det här inlägget är inte tänkt som reklam för butiken, utan som en påminnelse om att små medvetna val i vardagen kan göra stor skillnad – för både oss själva och för planeten. Varför välja bambu istället för bomull? Sockar använder vi varje dag, särskilt under de kallare månaderna. Därför är det viktigt att välja produkter som är bra för både kroppen och miljön.Att byta från bomullssockar till bambusockar är ett av de enklaste stegen du kan ta. Här är varför:✔ Bambu växer otroligt snabbt, upp till en meter per dag.✔ Bambu kräver varken konstbevattning, gödsel eller bekämpningsmedel för att växa.✔ Bambusockar är mjuka, slitstarka och naturligt antibakteriella, vilket gör dem både bekväma och hållbara. Problemen med bomull – mer än vi tror Bomull, däremot, är en resurskrävande gröda. Dessa enorma mängder kemikalier påverkar sötvattensystem, djurliv och inte minst de människor som arbetar på fälten och lever i närheten. Bomull har till och med varit en av orsakerna till att hela sjöar torkat ut. Är bambu alltid bra? Det är viktigt att vara medveten om att inte all bambu är lika hållbar.Omvandlingen från bambu till textilfiber kan kräva stora mängder kemikalier. Men idag tillverkas mycket bambufiber i slutna system, där kemikalierna tas om hand på ett ansvarsfullt sätt. De bambusockar jag säljer i Strumpbutiken är tillverkade på detta vis – vilket gör att du kan välja dem med gott samvete. Tänk efter nästa gång du handlar Nästa gång du står och väljer en ny t-shirt eller ett nytt plagg, fråga dig själv: Är den här tröjan värd tre års dricksvatten?Eller finns det bättre, smartare alternativ som både du och planeten mår bättre av? Små byten – som att välja bambu istället för bomull – kan bli en viktig del av ett mer medvetet, varsamt liv.
  • Syntetmaterial i vardagen – mer medvetna val
    Vi har alla hört att vi borde minska vår plastanvändning.De höjda priserna på plastpåsar i butikerna fick många att tänka till och välja andra sätt att bära hem maten. Men har du funderat på var plasten gömmer sig mer än i plastpåsarna?I själva verket bär vi plast på kroppen nästan varje dag – i form av syntetmaterial. Plast i garderoben – mer än vi tror Syntetmaterial som polyester, elastan och nylon tillverkas precis som plastpåsar – av olja.Tänk efter: Vad har du på dig idag? Det är inte konstigt – syntetmaterial ger elasticitet, slitstyrka och komfort. I vissa produkter, som strumpor och träningskläder, fyller det en viktig funktion. Men i andra fall används det mest för att skapa en ”stretch-effekt” eller för att spara pengar. Mina egna tankar om syntetmaterial Genom att arbeta med Strumpbutiken.com har jag lärt mig mycket om material, särskilt när det gäller strumpor.Syntet i strumpor är ofta en fördel – det gör att de håller längre, sitter bättre och minskar behovet av att köpa nya hela tiden.Hållbarhet handlar ju, som vi pratat om här på Hamrekulla, mycket om att använda det vi har längre och minska onödig konsumtion. Men i våras började jag fundera ännu mer när vi tog in stödstrumpor gjorda av återvunnet syntetmaterial.Det fick mig att se hur många fler vardagsval vi faktiskt kan göra – och hur små förändringar kan göra skillnad även när vi inte kan (eller vill) utesluta syntet helt. Där syntetmaterial oftast inte behövs – välj naturligt istället: ✔ T-shirts och tröjor: Bomull, hampa eller ull räcker oftast. Stretch-effekten från elastan är modern – men inte nödvändig för komfort.✔ Sängkläder: Naturliga material som bomull eller linne är svalare och mer hållbara än polyesterblandningar.✔ Handdukar: Bomull eller linne absorberar bäst och känns mest naturliga.✔ Vardagsbyxor och kjolar: Bomull utan stretch fungerar utmärkt till många plagg.✔ Stickade tröjor: Ull eller bomull ger hållbara, andningsbara plagg utan plastinblandning.✔ Kökstextilier: Linne och bomull ger bättre känsla än syntet i grytlappar, dukar och kökshanddukar. Där en liten andel syntet kan vara praktisk: ✔ Ytterkläder: För väderskydd, slitstyrka och fuktavvisning.✔ Träningskläder: Syntet hjälper till att transportera bort svett och torkar snabbt.✔ Badkläder: Nödvändigt för vattenavvisning och elasticitet.✔ Underkläder, strumpor och tights: För passform, hållbarhet och komfort. Medvetenhet är nyckeln Vi behöver inte bli perfekta och utesluta allt syntetiskt från våra liv.Men vi kan bli mer medvetna.Genom att välja naturliga material där det är möjligt och syntet där det verkligen behövs, kan vi ta små steg mot ett liv med mindre onödig plast – och mer omtanke.